Mor och dotter i familjen Bouvier blev berömda redan på 70-talet tack vare bröderna Maysles kultförklarade dokumentär Grey gardens. Titeln är namnet på den villa som modern Edith Ewing Bouvier (Big Edie) och dottern Edith Bouvier Beale (Little Edie) levde större delen av sina liv i. Big Edie och Little Edie var verkligen en excentrisk del av den amerikanska societeten, nära besläktade med Jacqueline Lee Bouvier Kennedy Onassis, före detta fru till John F Kennedy. I dokumentären har Big Edie hunnit bli närmare åttio år gammal och Little Edie har passerat femtio, de har då levt tillsammans i den gamla familjevillan sedan 1952. Med tiden blev kvinnorna alltmer avskärmade från verkligheten, både psykiskt och fysiskt. Deras drömmar om att bli sångerskor hade sedan länge gått i graven, nu byggde de istället upp en isolerad romantisk drömvärld där hemma. Bristen på pengar hindrade inte Big Edie från att vägra lämna huset, som funnits i familjen sedan generationer.
Två udda societetsdamer som jagas av myndigheterna var ett tacksamt filmämne, men 70-talsdokumentären kritiserades för att man gjort intrång i de båda kvinnornas privatliv. Big Edie och Little Edie bländades av kamerans lins, men de förstod kanske aldrig vilken misär det egentligen var som målades upp i filmen. Efter premiären fick i alla fall mor och dotter smaka på det kändisskap som de båda drömt om. Kvinnorna fick kultstatus, mycket tack vare alla originella och underhållande repliker. De hade ett sällsynt sätt att sjunga, småprata och kivas med varandra. Little Edies säregna klädstil gjorde henne också till en modeikon. Till följd av en hårsjukdom var hon alltid tvungen att täcka huvudet med olika tyger, och hennes kreativitet var verkligen beundransvärd.
Spelfilmen Grey gardens bygger på samma historia som så skickligt dokumenterats av bröderna Maysles, men här har händelserna satts in i ett större sammanhang. Tiden för inspelningen av dokumentären var en milstolpe i kvinnornas liv, och är även det i spelfilmen. Men regissören Michael Sucsy skildrar också, på uppdrag av tv-bolaget HBO, hur kvinnorna levde innan tillvaron så sakta började förfalla. Grey gardens från 2009 fungerar som en utmärkt utfyllnad till den så hyllade dokumentären (det vågar jag säga utan att ha haft möjlighet att se ursprungsfilmen). Jessica Lange och Drew Barrymore ger rättvisa åt de så fascinerande och hyllade kvinnorna. Det är ingen enkel uppgift att ta på sig, men de erfarna skådespelerskorna är både skickliga och trovärdiga i sina roller som Big och Little Edie. Spelfilmen Grey gardens nyanserar de miserabla levnadsförhållandena i 70-talsdokumentären på flera sätt. En tid efter att verklighetens kameror slocknade rustade man faktiskt upp Grey gardens som mor och dotter med åren börjat missköta. Little Edie fick också en sista chans att förverkliga sin dröm om en egen cabaret.
Utan att ha sett dokumentären går det alldeles utmärkt att uppskatta den här hjärtliga och charmiga lilla berättelsen om två speciella kvinnor som aldrig ursäktade sig för sitt sätt att vara.
Senaste kommentarer