Jag har haft ett uppsving i filmtittandet på sistone och en detalj trädde ut ur skuggorna. Filmer saknar vettiga epiloger nuförtiden. Varför? Alla dessa rumphuggna filmer, som i alla avseenden frånsett slutet, är helt fantastiska och fängslande, avslutas abrupt. Alltför abrupt. Jag föredrar en epilog för att få möjlighet att smälta, för att få förklaring eller bara för att få sammanhang. FIlmtittande tillsammans med familjen avslutas numera allt som oftast med det korta, men koncist korrekta, ordet: Mähh..!
Ska det behöva vara så? Finns det ingen plats för epiloger längre? Den klarast lysande stjärnan på epiloghimlen för närvarande är nog Slumdog Millionaire, som med en rejäl epilog avslutar filmen på ett föredömligt sätt. Man känner sig färdig efter Slumdog. Mätt. Nöjd. Precis som det ska vara. En Renässans för rejäla slut på filmer är på sin plats. Det ser jag fram emot.
Skulle verkligen behöva exempel på filmer du menar saknar epilog/avtoning?
Har själv svårt att tro att det skulle vara en rådande trend. Jag tycker tvärtom att avtoning oftast bara segar ut filmen och i de flesta fall inte behövs.
Ja, en film som ligger färskt i minne är ju ”Till Vildingarnas Land”, som jag känner är rejält rumphuggen. 5 minuter till hade räckt. Annars är ju detta MIN uppfattning i bloggform. Det finns ingen ”sanning” i det. Vissa filmer känner jag som att jag är nöjd efter att ha sett.Oavsett om de är bra eller dåliga. Andra lämnar bara ett hål efter sig. Oavsett om de är bra eller dåliga. Tycker jag.
Ju mer avhugget desto bättre! Kolla lite längre tillbaka, typ 40- och 50-talet. Klimax 1 minut innan filmen slutar, det är grejjer det, effektivt
Ibland är epilogen bara pinsam, som i ”Psycho”, den kunde Hitch bara ha klippt bort. Tänk om Nolan hade gjort en epilog i ”Inception”… nu var det bara ett klipp till svart och 900 pers på Rigoletto i Stockholm drog kollektivt efter andan och sa ”näe…”. Magiskt.